Idag har jag levt som i ett avsnitt av Skins
Igår gjorde jag slut med min pojkvän och idag drack jag ren vodka i skolan. Ikväll ska jag bli ännu mer berusad och dansa till dålig musik. Kanske hångla med en eller annan tjej eller kille, bara för att bevisa för mig själv att jag är singel. Jag kommer ju trots allt förmodligen aldrig känna hans kropp emot min igen.
"Jag måste fokusera på mig själv nu", var det jag sa till honom. Och jag menade det. Jag sa inte till honom att jag irriterat mig på varenda liten rörelse han gjort de senaste veckorna. Det jag sa räckte för attavsluta där vi var. Det känns helt okej. Men jag ville inte dra ut på det. Jag ville inte se om det blev bättre, även om det var det jag hoppades på.
Varför kan jag inte glömma den där blicken? Den där blicken. Från den andra pojken, med det vildvuxna håret. Han är vacker. Han är vacker. Han tänker inte på mig. Han tänker inte på mig.
